Älvestad hembygdsförening
Historia
Älvestads kommunala historia
DEN KOMMUNALA SJÄLVSTYRELSENS UPPKOMST OCH UTVECKLING
De   företeelser,   som   i   vårt   land   bildat   grundvalen   för   det   kommunala livet,   är   de   med   kristendomens   införande   uppkomna   kyrksocknarna.   Källor från   den   tiden   nämner   sockenmännens   rätt   att   tillsammans   med   biskopen välja   präst,   tillsammans   med   prästen   välja      klockare   och   att   ensamma välja sina kyrkvärdar. Socknens      förvaltande      myndighet      utgjordes      då      av      prästen      och kyrkvärdarna,     som     dock     i     alla     viktigare     ärenden     måste     inhämta sockenmännens      bifall      och      årligen      ge      dem      redovisning.      Som självstyrelseorgan var socknen alltså en nästan uteslutande kyrkokommun.          1723   ändrades   sockenstämmoförfattningen   och   det   blev   då   stadgat,   att två    årliga    sockenstämmor    skulle    hållas,    vars    uppgifter    inskränktes    till uteslutande     ekonomiska     ärenden,     frågor     om     kyrkotukt     o.d          skulle fortfarande   handläggas   av   kyrkoherden   med   sexmännen   och   de   förnämsta inom socknen. Under   1700-talet   utvecklades   efterhand   den   kommunala   lagstiftningen genom   en   del   nya   förordningar,   särskilt   rörande   val   bl.a   prästvalsförordningen   av   år   1739,   lagen om   klockare-   och   organistval   av   år   1785   och   1794,   1789   om   utseende   av   elektorer   för   val   av riks - dagsmän   i   bondeståndet,   där   rösträtt   endast   tillkom   ägare   och   brukare   av   hemman.   Även   en del   andra   kommunala   ärenden   t.ex   fattigvård   m.m.   hänsköts   så   småningom   till   sockenstämmans handläggning. Kommunalförvaltningens    vidare    utveckling    fick    ett    betydelsefullt    tillskott    genom    1843    års förordning   om   sockenstämmor,   kyrkoråd   och   sockennämnder   på   landet.   De   sistnämnda   skulle   vara förvaltande och verkställande organ. Nämndens ledamöter skulle till lämpligt antal utses rotevis Sedermera   tillkom   ett   par   för   kommunen   viktiga   författningar,   om   folkskolan   1842   samt   om fattigvården 1847 och 1853.          1859   delades   sockenstämman   upp   i   en   borgerlig   och   en   kyrklig   del   där   kommunalstämma   och kommunalnämnd    skötte    de    borgerliga    frågorna    och    kyrkostämman    och    kyrkorådet    skötte    de kyrkliga frågorna. .   Av   viktigare   ändringar   och   tillägg   rörande   den   kommunala   förvaltningen   under   senare   tid   kan nämnas   införandet   av   kommunalfullmäktige-   och   kyrkofullmäktigeinstitutionerna,   av   skolstyrelse, pensions- och barnavårdsnämnd m.m. samt en del mera tillfälliga kristidsorgan. Den   kommunala   rösträtten   har   etappvis   utökats   från   det   s.k.   fyrktalsväldet,   som   gav   ett   fåtal inom   en   kommun   en   diktatorisk   överlägsenhet   med   deras   många "fyrk". Orättvisan   i   detta   system eliminerades   från   och   med   1910,   då   den   kommunala   rösträtten   kom   att   utövas   efter   en   40-gradig skala,   beräknad   efter   den   inkomst   för   vilken   den   röstberättigade   hade   att   erlägga   kommunala avgifter   och   efter   följande   beräkningsgrunder:   En   röst   för   varje   100-tals   kronor   inkomst   upp   till 1.000:---   kr.   och   för   inkomst   därutöver   ytterligare   en   röst   för   varje   påbörjat   belopp   av   500:-   kr. upp   till   de   högst   medgivna   40   rösterna.   För   jordbruksfastighet   beräknades   inkomsten   efter   6 procent   av   taxeringsvärdet   och   för   annan   fastighet   efter 5 procent.   För uppnående   av   högsta röstetalet   erfordrades   för   ägare   av   jordbruksfastighet   ett   taxeringsvärde   av   258.400:-   kr.   och   för annan   fastighet   310.100:-   kr.   samt   för   inkomst   av   kapital   och   arbete   15.501   :-   kr.   Det   var   alltså   ett väldigt   litet   antal,   som   kunde   komma   till   valurnan   med 40 röster.   Genom   lag   av   den   23/12   1918   blev lika    och    allmän    rösträtt    införd    med    en    del    inskränkningar,    vilka    sedermera    efter    hand    blivit justerade.
DET K0MMUNALA LIVET  I ÄLVESTAD EFTER 1862
Den     första     kommunalstämma,     som     hållits     i   Älvestad     efter     tillkomsten     av     1862     års kommunalförfattningar,    är    daterad    den    17    jan.    1863    och    hölls    under    ledning    av    den    förste kommunalordföranden,   greve J.M   Sinclair,   Carlshof,   vilken   sedan   ledde   inte   mindre   än   129 stämmor, den sista den 30 dec 1877. I   enlighet   med   de   nya   författningarna   utsågs   vid   ordinarie   sockenstämma   den   30   oktober   1862   till en första kommunalnämndsuppsättning följande 8 ledamöter: J.M.   Sinclair, Carlshof, Anders Petter Larsson, Södra Tegneby. Johan Carl Svensson, Munnerstorp, Gustaf Österberg, Örvad, Inspektor Sundstedt, Borringe, Anders Petter Andersson, Helleberga, Petter Larsson, Försjö, samt Anders Magnus Larsson, Mellanborringe. Till ordförande utsågs greve Sinclair och till vice ordf. Anders Petter Larsson. Efter   att   ha   lett   stämmorna   under 15 år   efterträddes   greve   Sinclair   av   Lars   Johan   Johansson   i Försjö, som sedan kvarstod som ordförande under drygt 12 år till den 28 okt. 1890, hans sista stämma. Efter   honom   blev   A.   Y.   Carlsson   i   Örvad   ordförande   och   innehade   sedan   denna   post   i   två   omgångar, dels   mellan   åren 1890 och 1894 och   sedermera   från 1901 till   och   med 1905. Under   den   mellanliggande tiden   från 1895 års   början   till 1900   års slut   innehades   ordförandeuppdraget   av   J.   A.   Johansson   i   Munnerstorp. Från   år 1900 leddes   stämman   av   J.   G.   Gustafsson   i   Amnada,   som   år   1909   avlöstes   av   Carl Andersson i   Studsberg.   Han   satt sedan   ordförande   till 1911, då   han   efterträddes   av   kantor   Emil   Ryding,   som sedan   fungerade   som   stämmans   och   nämndens   ordförande   till 1933, då   ordförandeskapet   under   en kortare   tid   innehades   av   förvaltare   Eric   Widell,   Carlshof,   till   augusti 1933, då   Frithiof   Carlson, Alvestad, tog   vid   och   innehade   posten   som   ordförande   i   nämnd   och   stämma   till 1939 års   slut,   han    avgick    som    nämndens    ledare    men    alltsedan    till 1951 års    slut    kvarstått    som    stämmans ordförande.   Som   ordförande   i   nämnden   uppehöll   länsskogvaktare   E.   0.   Lundgren, Örås, denna befattning   från   och   med 1940 till   och   med 1948, varefter   Gösta   T'egnert,   Södra   Tegneby,   haft kommunalnämndens   ledning   om   hand   fram   till   kommunsammanslagningen   vid 1951 års   slut.1952 uppgick kommunen i Bobergs kommun. Det      kan      även      vara      intressant      att      titta      tillbaka      på      de riksdagsmannaval      som      hållits      i      Älvestad      efter      den      nya riksdagsordningen    av    den 22 juni 1866, alltså    efter    den    gamla ståndsriksdagens upphörande och införandet av tvåkammarsystem. Alvestad   tillhörde   domsagans   enmansvalkrets   med   majori tetsval och med     en     mycket     begränsad     rösträtt.     Val     kunde     ske     antingen omedelbart    eller    medelbart,    d.    v.    s.    genom    utsedd    elektor.    Det sistnämnda   valsättet   tillämpades   vid   kommunalstämman   den 21 sept. 1866, varvid    till    elektor    att å socknens    vägnar    delta    i    val    av riksdagsman    i    andra    kammaren    utsågs    nämndemannen    Johan    Carl Svensson   i   Munnerstorp.   Av   socknens     36 röstberättigade   deltog   10   i valet. Den 17 augusti 1869 förrättades    för    första    gången    omedelbart    val,    varvid    genom    sluten omröstning   av   de 10 vid   valet   närvarande   röstberättigade   deltagarna,   Jonas   Andersson   i   Häckenäs blev vald till valkretsens representant i riksdagen. Samme   man   blev   sedermera   omvald   för   ytterligare   fem   3- årsperioder,   1872   med   18   röster,   1875   med 19,   1878   med   17,   1881   med   40   och   1884   med   13   röster.   Vid   påföljande   val   den   1/4   1887   utsågs   C.   J. Jakobsson   i   Karlshult   till   riksdagsman   med   35   röster.   Han   kvarstod   sedan   under   18   riksdagar   till   och   med   år 1905,   då   friherre   Josef   Hermelin   på   Ulvåsa   blev   vald   med   38   röster   och   kvarstod   sedan   som   valkretsens representant, så länge den gamla valordningen var gällande. Som   avslutning   kan   det   vara   lite   intressant   att   se   en   budget,   eller   utgifts-   och   inkomstförslag   som   det   hette, från 1864.
Saxat ur faximilen “Älvestad socken från äldre tid - kommunal historik och tidskrönika” från 1952 av Arvid Tegni utgiven av Älvestad Hembygdsförening 1994
Läs om
Utgifter
Klockarens lön.................4,5 tunnor råg   à  11 Rd          49:50                                           4,5  -”-     korn  “    9  “           40:50 Herr Wedins pension..........3    -”-      råg   “   11  “           33:-                                           3    -”-      korn  “    9  “           27:- Kyrkovaktarens lön...........3/4 -”-      råg   “   11  “             8:25                                           3/4 -”-     korn  “    9  “             6:75 Ringkarlarnas lön.............1    -”-      råg   “   11  “            11:-                                           1   -”-      korn  “    9  “              9:- Orgeltramparens lön.........1/2 -”-     råg   “    11 “              5:50                                           1/2 -”-    korn  “     9  “             4:50 Skollärarens lön kontant.........................................400:- Kyrkoljusen..........................................................20:- Kyrkomark............................................................9:- 8 famnar ved till skolhuset.......................................36:- Lön till sockenbarnmorskan.......................................50:- Ombud till resor och körslor......................................30:- Förskott av ordföranden till dato..............................124:46                                                                     ________________                                                                    Summa Rd   867:16                                                                Inkomster Då i inkomstförslaget endast kan beräknas skyddsavgiften och den personliga skolavgiften, uppgående tillsammans till.......150:- samt brännvinsutskänkningsmedel till..........................50:- uppstår en brist  till uttaxering av.............................667:16 Detta underskott utdebiterades sedan till sockenborna baserat på s.k. fyrk, som ungefär kan beskrivas som “"taxeringsenhet som på landsbygden utgjorde grund för ägarens röstantal vid val"