Antal besökare

Älvestads kommunala historia

DEN KOMMUNALA SJÄLVSTYRELSENS UPPKOMST OCH UTVECKLING

De   företeelser,   som   i   vårt   land   bildat   grundvalen   för   det   kommunala   livet,   är   de   med   kristendomens   införande uppkomna   kyrksocknarna.   Källor   från   den   tiden   nämner   sockenmännens   rätt   att   tillsammans   med   biskopen   välja   präst, tillsammans med prästen välja  klockare och att ensamma välja sina kyrkvärdar. Socknens   förvaltande   myndighet   utgjordes   då   av   prästen   och   kyrkvärdarna,   som   dock   i   alla   viktigare   ärenden   måste inhämta   sockenmännens   bifall   och   årligen   ge   dem   redovisning.   Som   självstyrelseorgan   var   socknen   alltså   en   nästan uteslutande kyrkokommun.    1723   ändrades   sockenstämmoförfattningen   och   det   blev   då   stadgat,   att   två   årliga   sockenstämmor   skulle   hållas,   vars uppgifter   inskränktes   till   uteslutande   ekonomiska   ärenden,   frågor   om   kyrkotukt   o.d      skulle   fortfarande   handläggas   av kyrkoherden med sexmännen och de förnämsta inom socknen. Under   1700-talet   utvecklades   efterhand   den   kommunala   lagstiftningen   genom   en   del   nya   förordningar,   särskilt rörande   val   bl.a   prästvalsförordningen   av   år   1739,   lagen   om   klockare-   och   organistval   av   år   1785   och   1794,   1789   om utseende   av   elektorer   för   val   av   riks - dagsmän   i   bondeståndet,   där   rösträtt   endast   tillkom   ägare   och   brukare   av hemman.   Även   en   del   andra   kommunala   ärenden   t.ex   fattigvård   m.m.   hänsköts   så   småningom   till   sockenstämmans handläggning. Kommunalförvaltningens     vidare     utveckling     fick     ett     betydelsefullt     tillskott     genom     1843     års     förordning     om sockenstämmor,   kyrkoråd   och   sockennämnder   på   landet.   De   sistnämnda   skulle   vara   förvaltande   och   verkställande   organ. Nämndens ledamöter   skulle till lämpligt antal utses rotevis. Sedermera     tillkom     ett     par     för     kommunen     viktiga     författningar,     om     folkskolan     1842     samt     om     fattigvården     1847     och     1853.          1859   delades   sockenstämman   upp   i   en   borgerlig   och   en   kyrklig   del   där   kommunalstämma och    kommunalnämnd    skötte    de    borgerliga    frågorna    och    kyrkostämman    och    kyrkorådet skötte de kyrkliga frågorna. .   Av   viktigare   ändringar   och   tillägg   rörande   den   kommunala   förvaltningen   under   senare   tid kan   nämnas   införandet   av   kommunalfullmäktige-   och   kyrkofullmäktigeinstitutionerna,   av skolstyrelse,     pensions-     och     barnavårdsnämnd     m.m.     samt     en     del     mera     tillfälliga kristidsorgan. Den   kommunala   rösträtten   har   etappvis   utökats   från   det   s.k.   fyrktalsväldet,   som   gav   ett fåtal   inom   en   kommun   en   diktatorisk   överlägsenhet   med   deras   många "fyrk". Orättvisan   i detta   system   eliminerades   från   och   med   1910,   då   den   kommunala   rösträtten   kom   att   utövas efter   en   40-gradig   skala,   beräknad   efter   den   inkomst   för   vilken   den   röstberättigade   hade att   erlägga   kommunala   avgifter   och   efter   följande   beräkningsgrunder:   En   röst   för   varje   100- tals   kronor   inkomst   upp   till   1.000:---   kr.   och   för   inkomst   därutöver   ytterligare   en   röst   för varje   påbörjat   belopp   av   500:-   kr.   upp   till   de   högst   medgivna   40   rösterna.   För   jordbruksfastighet   beräknades   inkomsten   efter   6   procent   av taxeringsvärdet   och   för   annan   fastighet   efter 5 procent.   För uppnående   av   högsta   röstetalet   erfordrades   för   ägare   av   jordbruksfastighet   ett taxeringsvärde   av   258.400:-   kr.   och   för   annan   fastighet   310.100:-   kr.   samt   för   inkomst   av   kapital   och   arbete   15.501   :-   .   Det   var   alltså   ett   väldigt   litet antal,   som   kunde   komma   till   valurnan   med 40 röster.   Genom   lag   av   den   23/12   1918   blev   lika   och   allmän   rösträtt   införd   med   en   del   inskränkningar, vilka sedermera efter hand blivit justerade.

DET K0MMUNALA LIVET  I ÄLVESTAD EFTER 1862

Den    första    kommunalstämma,    som    hållits    i   Älvestad    efter    tillkomsten    av    1862    års kommunalförfattningar,   är   daterad   den   17   jan.   1863   och   hölls   under   ledning   av   den   förste kommunalordföranden,   greve J.M   Sinclair,   Carlshof,   vilken   sedan   ledde   inte   mindre   än   129 stämmor, den sista den 30 dec 1877. I   enlighet   med   de   nya   författningarna   utsågs   vid   ordinarie   sockenstämma   den   30   oktober 1862 till en första kommunalnämndsuppsättning följande 8 ledamöter: I.M.   Sinclair, Carlshof, Anders Petter Larsson, Södra Tegneby. Johan Carl Svensson, Munnerstorp, Gustaf Österberg, Örvad, Inspektor Sundstedt, Borringe, Anders Petter Andersson, Helleberga Petter Larsson, Försjö, samt Anders Magnus Larsson, Mellanborringe. Till ordförande utsågs greve Sinclair och till vice ordf. Anders Petter Larsson. Efter   att   ha   lett   stämmorna   under 15 år   efterträddes   greve   Sinclair   av   Lars   Johan   Johansson   i Försjö, som   sedan   kvarstod   som ordförande under drygt 12 år till den 28 okt. 1890, hans sista stämma. Efter   honom   blev   A.   Y.   Carlsson   i   Örvad   ordförande   och   innehade   sedan   denna   post   i   två   omgångar,   dels   mellan   åren 1890 och 1894 och   sedermera från 1901 till   och   med 1905. Under   den   mellanliggande   tiden   från 1895 års   början   till 1900   års slut   innehades   ordförandeuppdraget   av   J. A.   Johansson   i   Munnerstorp. Från   år 1900 leddes   stämman   av   J.   G.   Gustafsson   i   Amnada,   som   år   1909   avlöstes   av   Carl   Andersson   i   Studsberg.   Han   satt sedan   ordförande   till 1911, då   han   efterträddes   av   kantor   Emil   Ryding,   som   sedan   fungerade   som   stämmans   och   nämndens   ordförande   till 1933, då   ordförandeskapet under   en   kortare   tid   innehades   av   förvaltare   Eric   Widell,   Carlshof,   till   augusti 1933, då   Frithiof   Carlson, Alvestad, tog   vid   och   innehade   posten   som ordförande   i   nämnd   och   stämma   till 1939 års   slut,   då   han   avgick   som   nämndens   ledare   men   alltsedan   till 1951 års   slut   kvarstått   som   stämmans ordförande.   Som   ordförande   i   nämnden   uppehöll   länsskogvaktare   E.   0.   Lundgren, Örås, denna   befattning   från   och   med 1940 till   och   med 1948, varefter   Gösta   T'egnert,   Södra   Tegneby,   haft   kommunalnämndens   ledning   om   hand   fram   till   kommunsammanslagningen   vid 1951 års   slut.1952 uppgick kommunen i Bobergs kommun. Det   kan   även   vara   intressant   att   titta   tillbaka   på   de   riksdagsmannaval   som   hållits   i   Älvestad efter   den   nya   riksdagsordningen   av   den 22 juni 1866, alltså   efter   den   gamla   ståndsriksdagens upphörande och införandet av tvåkammarsystem. Alvestad    tillhörde    domsagans    enmansvalkrets    med    majori tetsval och    med    en    mycket begränsad   rösträtt.   Val   kunde   ske   antingen   omedelbart   eller   medelbart,   d.   v.   s.   genom   utsedd elektor.   Det   sistnämnda   valsättet   tillämpades   vid   kommunalstämman   den 21 sept. 1866, varvid till    elektor    att å socknens    vägnar    delta    i    val    av    riksdagsman    i    andra    kammaren    utsågs nämndemannen   Johan   Carl   Svensson   i   Munnerstorp. Av   socknens     36 röstberättigade   deltog   10   i valet. Den 17 augusti 1869 förrättades    för    första    gången    omedelbart    val,    varvid    genom    sluten omröstning    av    de 10 vid    valet    närvarande    röstberättigade    deltagarna,    Jonas    Andersson    i Häckenäs blev vald till valkretsens representant i riksdagen. Samme   man   blev   sedermera   omvald   för   ytterligare   fem   3- årsperioder,   1872   med   18   röster,   1875 med   19,   1878   med   17,   1881   med   40   och   1884   med   13   röster.   Vid   påföljande   val   den   1/4   1887   utsågs   C. J.   Jakobsson   i   Karlshult   till   riksdagsman   med   35   röster.   Han   kvarstod   sedan   under   18   riksdagar   till   och med år 1905, då friherre Josef Hermelin på Ulvåsa blev vald med 38 röster och kvarstod sedan som valkretsens representant, så länge den gamla valordningen var gällande. Som avslutning kan det vara lite intressant att se en budget, eller utgifts- och inkomstförslag som det då hette, från 1864. Klockarens lön.................4,5 tunnor råg   à  11 Rd          49:50                                           4,5  -”-     korn  “    9  “           40:50 Herr Wedins pension..........3    -”-      råg   “   11  “           33:-                                           3    -”-      korn  “    9  “           27:- Kyrkovaktarens lön...........3/4 -”-      råg   “   11  “             8:25                                           3/4 -”-     korn  “    9  “             6:75 Ringkarlarnas lön.............1    -”-      råg   “   11  “            11:-                                           1   -”-      korn  “    9  “              9:- Orgeltramparens lön.........1/2 -”-     råg   “    11 “              5:50                                           1/2 -”-    korn  “     9  “             4:50 Skollärarens lön kontant.........................................400:- Kyrkoljusen..........................................................20:- Kyrkomark............................................................9:- 8 famnar ved till skolhuset.......................................36:- Lön till sockenbarnmorskan.......................................50:- Ombud till resor och körslor......................................30:- Förskott av ordföranden till dato..............................124:46                                                                     ________________                                                                    Summa Rd   867:16                                                                Inkomster Då i inkomstförslaget endast kan beräknas skyddsavgiften och den personliga skolavgiften, uppgående tillsammans till.......150:- samt brännvinsutskänkningsmedel till..........................50:- uppstår en brist  till uttaxering av.............................667:16 Detta underskott utdebiterades sedan till sockenborna baserat på s.k. fyrk, som ungefär kan beskrivas som “"taxeringsenhet som på landsbygden utgjorde grund för ägarens röstantal vid val" 

Saxat ur faximilen “Älvestad socken från äldre tid - kommunal historik och tidskrönika” från 1952 av Arvid Tegni utgiven av Älvestad Hembygdsförening 1994

Utgifter

Anders Petter Andersson          Helleberga

Jonas Andersson i Häckenäs

Kantor Emil Ryding med familj

Gamla valurnor

Klockaregården var tidigare Sockenstuga, där kommunala möten hölls