Knektarna i Älvestad och deras torp.

Första Livgrenadjärregementets historia

1628-1791 Östgöta Infanteriegemente till fots

Första Livgrenadjärregemente har en tidig historia som går tillbaka till 1500-talet då Östgöta fotfolk slogs på Hertig Karls sida i bl.a. slaget vid Stångebro och som efterföljdes av Linköpings blodbad den 20 mars 1600. Så småningom, under 1620-talet, delades landet upp i 18 infanteriregementen med 1200 man vardera och där Östgöta Regemente från 1628 var ett. Dom deltog i Gustav II Adolfs krig i Europa och bl.a i slaget vid Lutzen 1632 där “kämpade Östgöta fotfolk med största utmärkelse. Det hörde till första treffens högra flygelbrigad, som anfördes af öfv. Kyhle och hvilken vid första anfallet trängde längst fram bland fienden samt vid det andra blef nästan alldeles nedhuggen. Regitet, som före slaget räknade 848 man, fick allenast i sårade 411 personer”. Regementet deltog i alla fältåg under 1600-talet och soldaterna var sällan hemma. Kompanierna var ofta spridda på på olika orter, t.ex. 1661 räknade regementet 1417 man fördelade på 15 kompanier, varav 2 låg på Kalmar slott, 4 i Malmö och 2 i Stralsund. Resterande 7 fanns hemma i Östergötland I början av 1680-talet bildades indelningsverket, där socknens gårdar tillsammans bildade rotar. Varje rote skulle bestå av två mantal. Eftersom det inte fanns så många så stora gårdar, så fick två eller flera gårdar dela på ett rote och skulle då avlöna och underhålla en soldat med bostad och mark. Under 1700-talet deltog regementet i alla stora slag. Under “Stora Nordiska kriget” 1700-1721 följde regementet kung Karl XII genom Europa och dess öde beseglades vid Slaget vid Poltava 1709, då hela regementet slogs ut. Många dödades men större delen av regementet blev krigsfångar i Ryssland efter kapitulationen i Pusjkarjovka några dagar senare och återvände aldrig till Sverige. Ett nytt regemente sattes genast upp i Sverige och det deltog i bl.a. Slaget vid Helsingborg 1710 där det gjorde stora insatser. 1712-1715 var Regementet kommenderat i Pommern och blev fångar vid Stralsunds kapitulation 1715. Ett nytt regemente sattes återigen upp 1716. I Hattarnas ryska krig (1741-43) och Gustav III ryska krig (1788-90) deltog de Östgötska soldaterna och gjorde stora insatser. Efter hemkomsten från Finland 1791 ombildades regementet och slogs nu ihop med Östgöta Ryttare och Livgrenadjärregementet bildades 1791. Ingåender kompanier var -1777:                         1777-1791                                                          Livkompaniet                                                       Västanstång kompani heter nu                                Överstelöjtnantens kompani                                Andre Majorens kompani,                                   Majorens kompani                                               övriga oförändrade.                                                                                       Ydre kompani                                                                                                                                                                           Östanstångs kompani                                                                                                                                                                Kinds kompani                                                                                                                                                                           Västanstångs kompani, (Älvestads soldater)                                                                                                                             Vadstena kompani Livgrenadjärregementet (det äldre) 1791-1816 Med anledning av de bägge östgötska regementenas insatser i kriget 1788-90 fick det nya regementet namnet Livgrenadjärregementet vilket var en äreutmärkelse från Gustav III för regementenas insatser i kriget, bl.a Slaget vid Svensksund. Regementet bestod av två, till hälften självständiga enheter, Livgrenadjärregementets rotehållsdivision och Livgrenadjärregementets rusthållsdivision, vilka uppkom från de två sammanslagna regementena. Rotehållsdivisionen var det gamla Östgöta Infanteriegemente till fots, Regementets övningsplats fastställdes till Malmen utanför Linköping, där de östgötska soldaterna hade övats sedan ett par århundraden tillbaka. Kompaniet var delaktiga i krigen 1805-14 mot Frankrike och Ryssland, där Finland förlorades och slutligen fälttåget mot Norge 1814, då Norge införlivades med Sverige. Rotehållsdivisionen hade i stort sett samma historia som Rusthållsdivisionen, se här.  Älvestads soldater tillhör nu Tredje Majorens kompani. En stor del av regementet blev fångar i Frankrike 1806 då svenskarna skulle retirera från Lubeck till Stralsund. Första Livgrenadjärregementet 1816-1927 1816 delades regement upp i två regementen, Första och Andra Livgrenadjärregementet, och Sverige har inte deltagit i något mer krig sedan dess. Soldaterna användes i stället i stor utsträckning vid kommenderingar vid olika byggprojekt och till vakttjänst vid fästningar. Vid bygandet av Göta Kanal var ca 60 000 soldater kommenderade dit och Första Livgrenadjärregementet var det regemente som bidrog med de flesta soldaterna, under åren 1815- 1835 var totalt 6539 man ditkommenderade. Andra kommenderingar var t.ex. Bruket i Åtvidaberg, 1851, 300 man, Malmen i Linköping 1818, 300 man, Karlstens fästning, perioden 1815-1858, Karlsborgs fästning 1819-1857. 1833 var 250 man kommenderade till Karlberg/Ladugårdsgärde i Stockholm. Vid kommenderingen till Göta Kanal var arbetet tydligt reglerat,  Arbetsstyrkan sammanhölls i militära former och varje kommendering delades upp i särskilda arbetskompanier om 100-250 man under erforderligt befäl. Arbetena utfördes på beting. Arbetsordningen omfattade 17 timmar varav 12 timmar var rent arbete. Normalt började arbetet kl 5 på morgonen med revelj en timme tidigare och dagligt korum och pågick till kl 8 på kvällen. Tapto var kl 9 på kvällen. Allt arbete utfördes med handkraft och enkla verktyg som skottkärror och plåtskodda spadar. Disciplinen var militäriskt sträng. Arbetet pågick årligen 6 dagar i veckan under perioden maj - oktober, Varje kompani exercerade 4 timmar på sön- och helgdagar och tre till fyra dagar ägnades åt skarp målskjutning, All personal var avlönad av kanalbolaget och lönen utbetalades var 14:e dag och varje man fick betala för sin egen proviant. Under tiden fick soldathustrun ensam sköta sysslorna på  soldattorpet och ta hand om barnen. I samband med 1914 års härordning justerades 1914 samtliga ordningsnummer inom armén. För Första livgrenadjärregementet innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 4. Kompanierna var nu Livkompaniet, Motala kompani, Ydre kompani, Stångebro kompani,  Ombergs kompani, Stångebro kompani, Kinds kompani, Östanstångs kompani och Vreta Kloster Kompani.

Indelta soldater jobbar vid byggandet av Göta Kanal

Truppslagstecken 1906

Regementsmötet 1890.Första livgrenadjärregementets officerare