Antal besökare
Älvestad Hembygdsförening
Arkiv
# Linjen Vadstena-Ödeshög öppnades för trafik den 13 nov. 1888.
Under tiden då denna bana byggdes, hade tanken på att utsträcka Fågelsta-Vadstena-Ödeshögs järnväg till Linköping genom de bördiga, folkrika socknarna Fornåsa och
Klockrike tillvunnit sig allt större uppmärksamhet.
Den 18 december 1888 avhölls i Linköping möte i frågan, varvid upprättat förslag till bolagsordning antogs och beslöts att inbjuda till aktieteckning. Vid mötet valdes
interimsstyrelse, som fick i uppdrag att söka fastställelse å bolagsordningen, ingiva ansökan om koncession samt utfärda inbjudningslistor till aktieteckning. I slutet av år
1890 stadfäste Kungl. Maj:t bolagsordningen och beviljade koncession å järnvägsanläggning från Linköping till Fågelsta.
På grund av svårigheten att uppbringa för järnvägs- anläggningen erforderligt kapital kunde konstituerande bolagstämma med M.Ö.J. hållas först den 18 maj 1895.
Järnvägens anläggande påbörjades omedelbart och avslutades endast två månader senare än vad i kontrakt med entre- prenören intagits. Den 1 december 1897 öppnas
banan för allmän trafik. Banan blev godkänd för elektrisk drift den 28 juli 1915.
# Ur ett protokoll av den 11 mars 1902 kan man läsa följande: “Värdepapper å 12.000:- bestående å 120 aktier är förvarade i kyrkans torn”
# April 1906: “Ett önskemål om sjukstuga vid Elfvestad station.”
# Augusti 1906: ”Från Dir. Herne en förfrågan om en järnväg Jönköping Skeninge - Linköping.“
# “Extra kommunalstämma i Elfvesta den 13 juni 1897: “Med anledning av Generalpoststyrelsens beslut att indraga poststationen i Skeppsås och landposten med häst och
åkdon från Berg till Elfvestad kyrka, Skeppsås och Borensberg fram och åter, hade kommunalstämma blifvit utlyst för att höras på hvad rätt postbefordringen till Elfvestad för
framtiden bör ordnas. Efter slutad öfverläggning härom beslutade stämman enhälligt utse Pastor Henning Magnell i Försjö och stämmans ordförande J. A. Johansson i
Munnerstorp till att å kommunens vägnar hos postinspektionen i östra distriktet anhålla att postgång måtte genom poststyrelsens försorg anordnas sex dagar i veckan
emellan närmast belägna post- station å järnvägen Fogelstad - Linköping och Elfvestad kyrka.”
# Protokoll hållet vid extra kommunalstämma den 24 maj 1899. ”Stämman utsåg Pastor Henning Magnell i Försjö och J.A. Johansson i Munnerstorp att uppsätta ansökan
och hos styrelsen för Mellersta Östergötlans Jernvägsaktiebolag å kommunens vägnar anhålla att Elfvestad jernvägsstation snarast möjligt inrättades till sjelfständig
jernvägsstation.
# Protokoll hållet vid extra kommunalstämma den 9 februari 1902 : “Från Postinspektionen i Östra Postdistriktet 2 N:r 276 har hit ankommit skrifvelse angående
utgångspunkten för landtbrevbäringen skulle utgå från Elfvestad poststadition istället för Elfvestad kyrka och beslöt stämman att bifalla den gjorda förändringen.”
# Protokoll hållet vid extra kommunalstämma den 9 april 1911: “Sedan till församlingens kännedom kommit, där mamnet "Elvesta" så till vida förändrats av poststyrelsen, att
"E" utbytts mot "Ä", gjordes enhälligt det uttalandet att "E" bör bibehållas, enär det yppat sig att förväxling ägt rum, så då brev som skulle befordras till Elvesta, returnerats hit
från Alvesta, enär prickarna över Ä av slarv utelämnats.”
# # Protokoll hållet vid extra kommunalstämma den 28 jan 1912. ”I juni månad 1911 ingick kommunen till Kungl. Majestät med anhållan, att namnet å församlingens post-
och järnvägsstation måtte erhålla stavningen Elvestad, i stället för Älvestad på grund av de många felexpedeingar med post och gods, som efter stavningsförändringar
förekommit.
Kungl. Järnvägsstyrelsen har i utlåtande över den gjorda framställningen framhållit, att en fullständig namn förändring bör vidtagas och styrelsen för Mellersta Österg.
Järnväg har fattat beslut att ändra stationens namn till "Älvan".
Ordf. uppläste Kungl. Järnvägsstyrelsens och styrelsens för M.Ö.J. utlåtande ang. namn förändringen, varefter stämman enhälligt uttalade den önskan att få bibehålla den
gamla stav- ningsformen eller Elvestad av följande orsaker:
Socknens namn är Elvestad och har under långliga tider tecknats med "E", vilken stavningsform alltså inkommit i allmänna medvetandet.
Före namnförändringen hörde man sällan talas om några felsändningar med post och gods, men efter densamma däremot ofta.
Vad åter utbytet av namn angår, anhålla församlingen att det ej bör ifrågakomma, då därigenom säkerligen ännu flera fel komma att uppstå, utan är det församlingens
enträgna önskan att stationen får behålla sitt ursprungliga namn Elvestad.
Älvan station c:a 1920------------------------
Älvan station c:a 1920------------------------
Om- och tillbyggnad av stationshuset 1918 .
Järnvägskontorist Oskar Karlsson poserar stolt framför
stationshuset
Sista tåget från Älvan station 29 sept 1963
I väntan på sista tåget
Bilder på stationerna utmed banan
Bränninge låg först på banan från
Linköping. Där anslöt även banan
från Väderstad via Skänninge,
Normlösa m.fl.
Stationen lades ner 1959.
Bränninge station 2018
1920
Från Linköping gick järnvägen över slätten till Bränninge. Från Bränninge fanns från år 1916 en sidolinje till Skänninge och Väderstad (VSBJ).
Strax norr om Bränninge passerades Svartån på en 81 m lång bro. Järnvägen fortsatte så förbi Vretakloster, Gullberg och Maspelösa stationer, delvis genom skogsparker. Från
Maspelösa gick MÖJ rakt västerut till Klockrike med vidsträckt utsikt över den plana slätten. Från Klockrike fanns från år 1907 en elektrisk sidolinje till Borensberg.
Huvudlinjen fortsatte från Klockrike över en mosse och genom barrskog till Älvan. Därifrån vidare, först genom skog och sedan över slätt, till Fornåsa. Från Fornåsa fanns från
år 1915 en sidolinje till Motala. MÖJ fortsatte västerut, delvis genom löv- och barrskog, till Varv, banans högst belägna station. Vidare västerut i nedförslut mot Fågelsta, där
smalspåret passerade över statsbanan Hallsberg - Motala för att ansluta till FVÖJ spår som låg på bangårdens västra sida.
Här kan du se alla stationerna i Google Maps
Tift hållplats ligger c:a 1 km
innan Vreta Kloster.
Banvaktarstugan finns
fortfarande kvar
Tift hållplats och banvaktsstuga troligen
1917. Bilden visar banvaktsförmannen Karl
David Petersson med hustrun Agnes
Martina Cecilia och de fem barnen
Tift hpl 2018
Tift hållplats och banvaktsstuga omkring 1960.
Vreta Kloster station ligger 10 km
från Norra Station. Stationen är
numera bostadshus.
Vreta Kloster station
Stationshuset 2011
Gullberg station. 13 km från
Linköping.
Såldes med medhörande mark
på offentlig auktion 1964, för
37000 kr.
Omgjort till bostadshus.
2021
1920
Gullbergs station efter 1915
Maspelösa station.
15 km från Linköping
2018
2011
Klockrike station 1909
Klockrike station.
21 km från Linköping.
Här kan du läsa mer om
Klockrike station. Stationshuset
finns kvar och inhyser idag
lägenheter. Banan till
Borensberg utgick från
Klockrike och var Sveriges
andra elektrifierade
järnvägsbana.
Klockrike station
Maspelösa station.
Älvan station 1920
2011
Elfvesta station, senare Älvan
24 km från Linköping. Se ovan.
Fornåsa station.
27 km från Linköping. Från
Fornåsa fanns från år 1915 en
sidolinje till Motala. Trafikplats
med expeditions- eller väntsals-
byggnad. Revs 1964.
Fornåsa station 1920
Varv station.
33 km från Linköping.
1916. Ett ellok på spåret. Banan elektrifierades 1915
Varv station
2018
Fågelsta station.
39 km från Linlöping. Sista station
på banan. Stations-huset revs
1981.
Några bilder på stationerna utmed sidobanorna
Borensberg
Borensberg 2017
Hästholmen 1930
Motala Central
Normlösa station
Västerlösa station
Väversunda station
Österstad station
Österstad station 2011
Utdrag ur protokoll från MÖJ och Älvestad Kommunalstämma
Järnvägsbron i Normlösa. På högra bilden syns den nybyggda banvaktarstugan precis till
vänster om bron, den är numera riven.
Bron över Svartån vid Bränninge.
MÖJ, Mellersta Östergötlands Järnvägar
1 december 1897 öppnades den smalspåriga järnvägen Linköping
- Fågelsta. Stationerna var “Linköping norra, Bränninge (7 km.),
Vreta kloster (10 km.), Gullberg (13 km.), Maspelösa (15 km.),
Klockrike (21 km.), Elfvesta (24 km.), Fornåsa (27 km.), Hvarf (33
km.) och Fogelsta (39 km.)” Avstånd räknat från Linköping Norra.
Mellan 1897 och 1901 var Älvan endast en anhalt, men 1901
byggdes stationshuset och Älvan blev en järnvägsstation. Då hette
stationen “Elfvestad” och hette så till 1906 då namnet ändrades till
“Älvestad”.
Namnändringen väckte ont blod bland sockenborna som krävde
att stationen skulle fortsätta heta “Elfvestad” vilket ledde till att
Kungliga Järnvägsstyrelsen fattade beslut om att stationen skulle
heta “Älfvan”. Notabelt är att MÖJ:s styrelse först föreslog namnet
Eketorp på hållplatsen som sedan blev station. Man kan också
notera att stationshuset faktiskt är beläget i Klockrike socken och
järnvägssträckan i Älvestad socken bara var drygt 200 meter.
I samband med öppnandet av järnvägsstationen flyttade
poststationen in i byggnaden då Generalpoststyrelsen hade
beslutat om indragning av poststationen i Skeppsås och
landsposten med häst och åkdon från Berg till Älvestad kyrka,
Skeppsås och Borensberg fram och tillbaka blivit indraget.
Poststation bedrevs i Stationshuset från 1901 till 30/9 1963 då
MÖJ lade ner järnvägen. Poststationen flyttades då till Affären
tvärs över vägen, där handlare Marianne Karlsson var postombud till 31/1 1965. Tack vare järnvägen växte ett samhälle fram
runt stationen med affärer, post och bostadshus. 1915 elektrifierades sträckan Linköping- Fågelsta.
Söndagen den 29 september 1963 gick det sista tåget från Älvan station. Bussar tog över persontransporter och till viss del godstransporter. Järnvägsvallen gjordes till stor del
om till ny väg, den s.k. flygrakan vid Älvan känner väl alla igen. En epok var slut. Banvaktarstugorna och stationerna såldes på auktion, och all räls revs upp.
Längre ner på sidan kan ni läsa lite utdrag ur protokoll från MÖJ och Älvestad Kommunalstämma.
