Antal besökare
Älvestad Hembygdsförening
Arkiv
Nysäter. Älvan 670.
Älvans Cykel- och Sportaffär ägs och drivs
av Sven Ekberg f. 1914 i Västerlösa. 1936
bygger han cykelverkstaden med hjälp av
brodern Folke och fadern Axel Wilhelm som
är snickare. Dom bor i fastigheten Mantorp
som ligger c:a 100 m västerut.
Övervåningen i verkstaden inreds till en liten
lägenhet och där bor sedan Sven med sin
hustru Gunni f. Engmark, f. 1914 i
Skeppsås. Dom gifte sig julen 1936 och
1937 föds dottern Viola. 1937-38 bygger
Sven det nya bonings-huset, Nysäter och
1943 föds sonen Sven-Erik.
2005 flyttar Sven till Vileborg i Fornåsa och
dör där samma år. Makan Gunni flyttar till
Vileborg 2006 och bor där till sin död 2012.
Barnen säljer fastigheten 2006 till Magnus
Johansson och Janet Karlsson.
Foto troligtvis från 1938 av det nybyggda Nysäter.
Larstorp, Älvan 701. Förste ägare till Larstorp var Lars Andersson f.1784 i Lönsås, då är årtalet 1822. Han var rättare på Carlshov och hans första hyresgäst var änkan efter en
tidigare rättare med samma namn från Carlshov. Hon dog 1824.Stugan verkar stå tom till 1837 då smeden Jacob Hellström från Risinge, med familj flyttar in.Han blir dock kvar
endast c:a två år. 1841 flyttar då ägaren f.d. rättaren Lars Andersson med hustru och barn in i stugan. Maken dör 1844 och hustrun Britta Cajsa Johansdotter dör 1854.
Sedan följer ett antal ägare under 24 år, och 1884 flyttar f.d.rättare i Södra Tegneby, Johan Carlsson f. 1848 i Älvestad och hustru Anna Catharina Carlsdotter dit. Dom får totalt 13
barn. 1914 tar sonen Knut f. 1894, över och brukar gården. Modern dör 1915, fadern Johan dör 1929. Knut lever kvar på torpet till sin död, 1979, hustrun Emma dör 1970.
Man kunde på den tiden köpa lysfotogen direkt ur pump.
Historien om affären i Lickstabacken
Flygfoto över Lickstabacken.
Så här ser huset ut 2014.
Sven Nilssons nekrolog
Lickstabacken, hette tidigare Undantaget.
Första handlaren hette August Karlsson f. 1853 i Varv/Styra. Han
kom tillbaka från Nord Amerika 1879 och flyttade då till
Undantaget, Älvestad, där hans äldre syster Klara Kristina bor
med sin make, snickaren Gustaf Adolf Andersson, sedermera
Hurtig, efter sin farfar.
August startar affären och den drevs i början under väldigt
enkla omständigheter i ett kök. Sortimentet bestod av de mest
livsnödvändiga varorna. Efterhand utökades sortimentet.
August gifte sig 1883 med Maja Greta Kjellman från Vånga i
Skaraborg. Han hade hjälp i butiken av sin systerdotter Kristina
Gustavsdotter som jobbade som biträde och senare, 1903,
övertog affären.
1888 flyttar August med sin familj till Studsberg Södergård
Rusthåll. Han tituleras fortfarande “Handlare”. 1926 blir han
änkling och August bor i Studsberg till sin död 1941, då han
tituleras “Hemmansägare”.
1903 tar alltså hans systerdotter Kristina över. Hon gifte sig
samma år den 28 juni med skomakare Oskar Nilsson f.1874 i
Älvestad som då bor i Lyckhem på Drottninggatan. De flyttar
ganska omgående till Undantaget, där sonen Sven föds ett år
senare. Sven kommer senare att driva affären själv.
1908 tar Oskar över affären och driver den till 1913 då han och
hans familj flyttar till Amnada Östergård som han äger och brukar.
1914 flyttar då ägare och svärfar, Gustav Adolf Hurtig, som han
nu heter, tillbaka till Undantaget ifrån Studsberg Norrgård som
han och hans familj flyttade till 1908. 1915 bygger han det nya
boningshuset som ligger närmare vägen samt tvättstugan och
flygelbyggnaden. Hurtig och hans hustru bor kvar i Undantaget
resten av livet. Hustrun Klara Kristina, som allså är faster till Einar
Karlsson (senare ägare), dör 1927, och maken Gustaf Adolf dör
året efter.
Ny handlare 1914 i Lickstabacken, som det nu kallas, blir David
Karlsson f. 1893 i Gammalkil. Han kom närmast från Väderstad
där han varit handelsbiträde. Han blir kvar i fyra år och flyttar
därefter till Hannäs. Handelsboden tas då över av Davids yngre
bror Josef Carlsson, sedermera Carenbäck. Han var född 1896
och kom från Varv/Styra 1919 och drev affären till 1924. Då
flyttade han till affären i Försjö där han var föreståndare till 1928.
1924 tog Oskar Nilsson över affären igen. 1929 blev Einar
Karlsson, son till förste handlaren August Karlsson, ägare till
affären. Kompanjon blev då Oskar Nilssons son Sven, som var
född 1904. Affären heter då “Oskar Nilssons Eftr Speceri &
Diversehandel”. Oskar bor kvar i Amnada till 1944 då han flyttar
till Lövsborg, Älvan, och han dör där 1948. Tio år tidigare, 1938,
dog hans hustru Kristina i Amnada Östergård.
Sven gifter sig 1933 med Svea Grahm, f. 1910 i Norra Solberga,
Småland. 1934 bygger Einar den nya affären vid vägkorset i
Likstabacken. Sven och Einar är sedan kompanjoner till 1943, då
Sven köper ut sin mors kusin. Einar flyttar till Borensberg där han
dör ogift 1961.
Sven och Svea driver affären till 1975, då den som sista affär av
fyra i Älvestad, läggs ner. Sven dör i Lickstabacken 5 juli 1979
och hans hustru Svea flyttar 1988 till Vadstena där hon avlider 11
september1999. En epok i Älvstad historia slutade där.
Handelsboden och det nybyggda boningshuset. Huset
hette Undantaget, men Sven Nilsson döpte om det till
Lickstabacken
Gamla Affären och Undantaget.Oskar Nilsson står i
dörren till affären. Hustrun Kristina vid bostadshuset.
Den lilla pojken är Sven, senare ägare till affären.
Familjen Oskar Nilsson framför byggnaden Amnada
Östergård, som han äger och brukar. Fr.vä. Sven, hans
far Oskar, modern Kristina och systern Anna Maria.
Expedit Lars Larsson i den
gamla affären....................
Lilla Brahus.
Grenadjärtorp nr 74 vid 1:a Kungl. Livgrenadjärregementet. Torpet
byggdes 1806 och revs 1950. Torpet låg söder om Stora Brahus,
man kan fortfarande se fruktträd på en holme ute i åkern. Enligt
uppgift revs ladugården av Hjalmar Eriksson i Björkdungen och
virket användes till att höja den egna ladugården. Sista soldat på
torpet var Johan Peter Bard, som fick avsked 1868 och flyttar 1871
till torpet Vaktstugan. Torpet står tomt som “Vacant” tills 1877 då
torparen och förre livgrenadjären Frans Oskar Danell f. 1848 i
Älvestad, med familj flyttar dit. 1910 tar sonen Markus Danell, som
är född i torpet 1882, över som torpare. Det är Markus med hustru
Hulda och de fyra barnen Henning, David, Paul och Ingrid, som är
på bilden till vänster från c:a 1915. Dom fick fyra barn till, Karl,
Margit, Maria och Rut. Rut dog efter tre månader. 1924 flyttar Markus med familj till granngården “Stora” Brahus, och
torpare Ture Helmer Andersson med familj flyttar in och bor där till c:a 1940, då sista ägare Knut Valentin Borg flyttar in och
blir kvar till 1947.
Ingrid Danell gifter sig med Helge Viktorsson. 2:a från vänster står
brudens far, Markus Danell, född 1882 i Älvestad och död 1938 i
Älvestad. Brevid honom står brudens mor Hulda Danell, född Åsvärd
,1884 i Sankt Lars och död 1955 i Älvestad.
Brahus på Carlshovs ägor.
Första gången man kan hitta Brahus i kyrkoböckerna är 1778 då Lars
Olofssons dotter Christina föds. 1785 kommer torparen Nils Christoffersson f.
1743 i Klockrike, med familj till Brahus. Sonen Nils brukar torpet till 1811, då
torparen Sven Månsson f. 1785 i Ljung, tar över torpet.
Efter att avskedade livgrenadjär Lars Hurtig bott i torpet, kommer 1814
torparen Henrik Samuelsson från Kristberg. Både han och hans hustru Beata
dör 1818, och ny brukare blir Anders Andersson f. 1782 i Västra Ny. Hans
hustru Maria dör 1828 och ett år senare gifter han om sig med Ulrica
Carlsdotter också från Västra Ny.
Makarna dör 1839 respektive 1840 och 1841 tar sonen i första giftet, Anders
f. 1811, över torpet. Han är nygift med Maja Persdotter och brukar torpet till
början av 1870-talet då deras son Per August tar över. Fadern dör 1879. Per
August som är tredje generation på torpet dör 1914 och hans yngste son
David tar över.
1924 flyttar då Markus och hustru Hulda Danell från Lilla Brahus till “Stora
Brahus” där han dör 1938. Då tar sonen David och hustru Linnea över torpet
där dom bor till 1967 då de flyttar till huset Mantorp en liten bit bort på Drottninggatan. Dom blev de
sista brukarna av gården, efter dess har huset varit fritidshus och marken har brukats av Carlshov.
Munnerstorp. Bykning pågår.
Munnerstorp 1947
Första notering om Munnerstorp hittar jag i
Mantalslängden för Älvestad år 1642 då “Cornetten
på Munnerstorp”, var skattskyldig. Om vi går framåt
till nyare tider, 1875, så har vi som brukare och
senare, även ägare, Johan Alfred Johansson, född
1843 i Munnerstorp. Han tog över efter sin far Johan
Svensson som 1837 kom från Mjölby som ägare och
brukare. Johan Alfred, som var kyrkvärd, ägde
gården i över 50 år till sin död 1932. 1911-17
arrenderade sonen Axel gården och mellan 1917-25
hans yngre bror Seth. 1940 köptes gården av
Reinhold Karlsson från Vånga. Han dog 1971 och
gården har sedan gått i släktens ägo.
Nydala på Sandgatan. Älvan 321.
Huset benäms som “Nybygget, under Borringe”
tills det nya huset byggs 1923 av Anders Peter
Magnusson som kom från Skeda 1918.
Ladugården som nu är riven uppfördes 1915.
Anders Peter dör 1925 och änkan Elin och
barnen bor kvar. Elin dör 1961. 1978 flyttar
hennes sonson Carl Axel Magnusson dit och
bygger ett nytt hus närmare vägen.
Nydala, det gamla huset. Fr. vä. sonen Josef, Elin och dottern Ruth.
1978. Nytt hus byggs.
Ordenshuset IOGT. Älvan 530
Huset byggdes 1933 och var samlingsplats
för Logen 1787 Älvan, Ungdomslogen 2229
Älvdrottningen och SGU 581 Framtiden.
Lokalen användes vid sammankomster,
festligheter och föredrag. Det användes som
biograf och det visades film två gånger per
månad.
1967 uppgick logen i Klockrike IOGT och
huset såldes till Tore Eriksson, som byggde
om fastigheten till ett bostadshus, som
numera heter Skogslyckan.
Ombyggnad av Ordenshuset till bostadshus.
Ordenshuset Logen 1787 Älvan
Sandstorp, Älvan 618,
Fastigheten är ett förpantningstorp vilket
betyder att marken hyrs men huset ägs av den
boende.
Förste ägare var torparen Petter Persson från
Brunneby. Han kom från Klockrike 1786, men
torpet namnges inte förrän 1806 som
Sandstorp. Han äger torpet till 1853 då han dör.
Mellan 1853 och 1876 ägs torpet av Sven
Petter Samuelsson från Gammalkil. Nästa
ägare är f.d. Livgr. Lars Fredrik Eld f. 1822 i
Älvestad, med familj som bor där till 1889 då
han dör.
Det hinns med tre ägare till innan skräddaren Ferdinand Andersson f.
1874 i Älvestad blir ny ägare. Han är gift med Anna Matilda Flink f.
1872 i Vallerstad. De gifte dig 1899 och fick inga barn. Makan dör 1954
och maken fem år senare, 1959.
Ferdinand var expert på att sy storvästar. Det sägs att på vintern när
det var kallt hade han hönsen i vedlåren och kalven bakom byrån i ett
hörn.
Sandstorp 1945. Bilden är kolorerad.
Skräddare
Ferdinand Andersson
Sandstorp 2014
Skogelund, Älvan 518. På bilden Karl-August f. 1862 i
Älvestad och Anna Maria Karlsson, f Persson 1870 i Motala. De
flyttade in 1919 och bodde kvar till 1951 då Anna Maria avled.
Maken dog tre år tidigare.
Cykelverkstaden med den välkända skylten, nu borttagen.
Skogsfrid, Älvan 428. Huset byggdes 1931 Av Sven
Monsson, f. 1900 i Flistad. Han flyttar sedermera till
Amnada Östergård. 1946 kommer Carl Erik och Naemi
Elisabet Jacobsson dit och de bor där till 1960, då
Tage Fors, nygift med Maj Britt, flyttar in. Tage dör
2010, Maj Britt bor fortfarande kvar. (2022)
Solhaga. Älvan 434. Bilden från 1937. På bilden är
Signe Karlsson f. Dahlqvist, gift med murarmästare
Helge Karlsson f. 1894 i Älvestad. Dom kom hit 1936.
Huset hette tidigare Stensäter och var Signes
barndoms-hem. Helge dog 1985 och Signe bor där till
sin död 1991.
Det gamla huset innan 1934 .
Jon i Sundsvall
Sundsvall 1935
Sundsvall, Älvan 649
Torpet näms första gången i
Husförhördlängderna 1840, då kommer
torparen Anders Andersson med familj dit
ifrån Normlösa. Ett antal ägare och
hyresgäster som blev kvar kortare perioder
följde.
1872 kom Magnus Hellberg dit. Han var
son till f.d. livgrenadjär Petter Hellberg från
Hellsberg och han kom därifrån och bodde
“till hus” i Sundsvall. Hustrun dog 1890 och
han dog 1895. 1911 kom Karl Johan Alfred
Andersson f.1852 i Lönsås till gården. Han
byggde ladugård, loge, stall och vagnslider
1912. Han kallades “Jon i Sundsvall”.
1914 tog sonen Alfred över gården. Han var nyss hemkommen
från Rockford, Illinois i USA, dit han emigrerade 1903. Samtidigt
gifte han sig med Edit Julia Ljungkvist f. 1883 i Älvestad. Dom får
fem barn. 1935 byggde Alfred det nya vitrappade tvåvåningshuset,
där övervåningen tidvis hyrdes ut till hyres-gäster.
Alfred dör 1956 men hustrun Edit driver gården vidare och hon dör
1985 i Sundsvall. Sönerna Arne och Sture bodde där under -70 och -
80 talet. 1987 bor Dag Karlsson f. 1946 i Motala, tillsammans med
hustru Marita f. 1949 i Lönsås, i Sundsvall. Dag äger även
granngården Grönlund. 2007 säljer Dag gården till Erik
Emanuelsson i Brickstad som nu brukar jorden.
Stenslund, Älvan 637. Grenadjärtorp
nr 40 vid 2:a Kungliga Livgrenadjärs-
regementet. Första soldat antecknad i
husförhörslängderna var ryttare Jöns
Bergström, antagen 1770 och död 1785.
Efterkommande soldater finns här. Första
civila ägare blir Kristoffer Karlsson f. 1844 i
Örberga, som flyttar dit med familj,redan
1893, då knekten fortfarande bodde där.
Han bor kvar till 1926 då han flyttar till Veta.
Hans hustru dog samma år.
Ny ägare blir skomakare Henning Karlsson
f. 1895 i Älvestad,som med sin hustru Ester
Hed, f. 1896 i Rättvik, flyttade dit redan
1921, som nygifta. Henning är son till Jon
i Sundsvall. 1933 rivs det gamla
soldattorpet av jägmästare Lundgren, som
använde virket till att uppföra den lilla stugan
vid Ekemo i Älvan, och ett nytt hus byggdes.
Henning dör 1941. Dom har inga egna barn,
men en fosterson, Folke Gustavsson. Folke
kom från grannhuset Fridensborg, där hans
mor hade gift sig med snickaren Ebert
Gustavsson och Folke hade där fyra
halvsyskon. Änkan Ester bor kvar till sin död
1972, då Folke Gustavsson, numera både
skomakaremästare och frisör blir ny ägare.
Folke samlade under lång tid, 1952-1985,
på tidningsurklipp från de lokala tidningarna
som sedan Hembygdsföreningen fick, för att
bevara till omvärlden. Du kan se alla
böckerna här på nätet. Folke bor kvar till 1982 då han flyttar till Degerfors där han bor med sin sambo Linnea och där
han dör 2008. Folkes frisörstol, där så många har suttit, finns bevarad i Älvestad Hembygdsgård, vi har även fått några
fotoalbum efter Folke och hans fostermor Ester Hed. Dom finns under “Bilder”
Folke Gustavsson och Ester Karlsson. Bilden är kolorerad.
Stenslund 1925 .
Nya huset byggt 1933. Henning och Ester på verandan.
Henning Karlsson
Folke Gustavsson 28 år
Från “Sveriges Bebyggelse 1947”, innan utbyggnad.
Som synes har huset byggts ut.
Mantorp. Älvan 662.
Första gången Mantorp näms i kyrkböckerna är
1888 då f.d. livgrenadjär Adolf Allard står som
ägare till förpantnings-torpet. Tidigare (troligtvis)
hette torpet Brunstorp, med samma ägare. 1894
flyttade han till Kristberg. Ägare och brukare men
inte boende i torpet blir då förre livgrenadjär
Johan Ström, boende i Östra Lund (numera
rivet). Efter Allard bodde det “till hus”två
skräddare efter varandra, Johan Alfrid Karlsson
f.1856 i Klockrike och sedan Frans August Hallén
från Gammalkil, gift med Johan Ströms dotter Ida
Carolina. Dom utvandrade till Nord Amerika
1902. Ny ägare blir då skräddaren Anders Petter
Lindrot från Fornåsa. Hans hustru dör 1912 och han bor kvar tills1916. Ny hyesgäst blir slaktaren Jern med familj som bor
där 1913-14.
1914 säljer skräddare Lindrot gården till snickaren Axel Vilhelm Ekberg f. 1867 i Viby med hustru Klara Sofia. Han äger
gården i fyrtio år. Dom får totalt nio barn, varav fem är med i flytten från Västerlösa. Ett flertal av barnen utvandrar till Nord
Amerika. Yngste sonen Sven flyttar hem 1933 och bedriver cykelverkstad i ladugården. Fadern dör 1939 och modern 1954.
Sven som numera bor i grannhuset Nysäter, tar över fastigheten och genomför en tillbyggnad och och renovering.
Från 1955-1964 hyrs bostaden ut, bl.a. bor Arne Fors, son till Hilding Fors i Försjö, där med hustru Signe, mellan 1958 och
1964. Sven säljer fastigheten 1964 till David och Linnea Danell i Brahus. Dom flyttar inte dit direkt utan huset hyrs av deras
nygifta dotter Maj, f. 1941, med make Tore Eriksson f. 1937 i Tjällmo. 1967 flyttar då David och Linnea Danell in i sitt hus där
dom bor i tjugo år tills dom 1987 flyttar till Vileborg i Fornåsa där dom dör 1993 resp, 1994. Ny ägare blir deras sonon,
Torbjörn Danell, som fortfarande bor där.
En del fakta har hämtats från Sven-Erik Ekbergs sammanställning av sin släkt på Drottninggatan “Ekbergs släktband. Drottninggatan Älvan. 2016-12-22.”
Mantorp före 1937
Flygbild 1958
Sättorp. Älvan 728. Grenadjärtorp nr. 50 vid
2:a Kungliga Livgrenadjär-regementet under
Prästtorp.. 1790 nämns torpet som
soldattorp, men soldat nr 50 kan man hitta
redan 1689 i Östgöta kavalleriregemente,
han heter Corporal Hans Hanson och är
ryttare. Ryttartorpen ligger oftast inte på
samma plats som soldattorpen och nästan
alla är rivna. 1790 var det i alla fall grenadjär
Isac Prästman som bodde där. Han var född
1768 i Älvestad och bodde där 1790-1808.
Därefter följer två Prästman till, Jöns f.1779 i
Ekebyborna och Anders f. 1785 i
Allhelgona. 1821- 39 är Johan Granat f. 1799 i Klockrike soldat och den sista knekten på torpet blir Johan
Gustaf Hurtig 1839-73. Efter avsked 1873 flyttar Hurtig och hans hustru från torpet. Torpet hyrs därefter ut
till Karl August Johansson från Lönsås och hans hustru Anna Sofia Jonsdotter. Mannen dör 1900 och
änkan med en fosterdotter bor kvar ca ett år.
Det blir en hyresgäst till, Axel Ferdinand
Lundell från Hycklinge med familj, innan
torpet köps av f.d. livgrenadjären Karl August
Fält, född i Normlösa.
Han var tidigare knekt på soldattorp nr 75.
Han flyttar in med sin familj 1907. Han dör
1920 men hans hustru Karolina Fält bor
tillsammans med två döttrar, kvar till sin död
1940. Dottern Selma dör i torpet 1955 och
systern Anna dör två år senare, 1957. Bägge
döttrarna var ogifta, men Anna hade en dotter,
Margit född 1912.
Tore Eriksson framför soldattorpet.
Interiör från det gamla torpet…………….
Tegneby Frälsegård c:a 1950. På trappan sitter Maja och Alf
Gustavsson. Alf f 1906 i Åsbo gifte sig 1939 med sin hushållerska
Maria Holm f. 1913 i Konungssund. Han tog över gården 1940 då hans
mamma Johanna Matilda Gustafsson dog. Han flyttar sedermera till
Orlunda i Skeda.
S. Tegneby Tullgård.
Huset revs 1940 av ägaren Adolf
Andersson f. 1852 i gården. Han var
ogift och tog över gården som brukare
efter sin far, i början på 1880-talet.
Fadern hette Anders Petter Larsson f.
1820 i Ekebyborna och hans mor hette
Anna Cajsa Larsdotter f.1819 i
Älvestad.Anders Petter kom till
Tullgården 1837 tillsammans med sin
bror och moder, som ägde gården.
Adolfs far o mor dog 1897 resp. 1894.
Adolf själv dog 1944 ogift.
Södra Tegneby Tullgård
Södra Tegneby Tullgård
Älvestads skolor
Älvestads första skolreglemente
uppgjordes och undertecknades 23/2 1847
av bl.a. kyrkoherde Widegren och klockare
Wedin. Socknens första lärare blev kantor
August Johansson, som var lärare mellan
1847 och 1883. Undervisningen bedrevs i
ett rum i Sockenstugan/Klockaregården,
som egentligen var ett kommunalrum. Från
1860-talet till 1913 fanns en särskild
folkskola för flickor i Emaus. Den
donerades av löjtnant C.J. Tisell, ägare till
Kölbäck, och var öppen för flickor från
Älvestad och Skeppsås. Senare bedrevs
kurser i “kvinnlig” slöjd och och skolkök i
lokalerna.
1897 inrättades en särskild småskola, som
till att börja med använde en sal i
fattigstugan. Småskollärarinnan Hilda
Valquist hade sin bostad i ett rum ovanpå i
samma hus.
1906 byggdes vid kyrkan, mellan
Klockaregården och Västergården, ett nytt
skolhus för folkskolan med
bostadslägenhet för småskollärarinnan (se
bild ovan till höger), och småskolan flyttade
in i den gamla kyrkskolan.
1929 infördes varjedagsläsning, tidigare
gick man bara i skolan varannan dag, och
lokalerna räckte då inte till. Ett nytt skolhus
byggdes då vid Lickstabacken och fick ett
centralare läge. 1930 var skolstart i den
nya skolan. 1947 infördes även 7:e klass i
skolan.
F.d. kantor och sockenskollärare Arvid
Tegni berättar i faximilen “Älvestad socken
från äldre tid - kommunal historik och
tidskrönika” från 1952, om sin skoltid från
1880-talet: “Skolväsendet var, jämfört med
nutida förhållanden, mer än bristfälligt.
Ingen småskola som underlag, varför
hemmen, så gott sig göra lät, själva eller
med anlitad hjälp nödgades bibringa sina
småttingar en någorlunda god färdighet i
att "stava och lägga ihop", innan de började sin
skolgång.
Varannandagsläsning var här som annorstädes på landet den gängse skolformen. Kyrkskolan var
huvudsakligen avsedd för gossar, flickorna fick sin undervisning i Emaus, där i min barndom en
skånefödd lärarinna, mamsell Persson, förde spiran. Kyrkskolan bestod av en sal utan särskilt
avklädningsrum, varför åt ytterkläder och matsäckskorgar måste beredas plats i själva lärosalen.
Skolinredningen utgjordes främst av några långbänkar, var och en rymmande 5 á 6 elever. Främst
stod den s. k. sandbänken, där nybörjarna förr hade fått göra sina första försök att forma bokstäver i
fin sand, kvarhållen av kantribbor runt den vågräta bänkskivan” Läs mer från Arvid Tegni här.
I “Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland” från 1879 kan man läsa: “Här
finnes en fast folkskola, i hvilken undervisas 79 skolbarn. Dessutom undervisas 43 barn i enskild
skola och 9 i hemmet. En gemensam flickskola för Skeppsås och Elfvestads socknar finnes äfven,
grundad omkring 1860 af aflidne löjtnanten K. J. Tisell på Köhlbäck, men som först 1866 blifvit
församlingens tillhörighet.”
Älvestad Folkskola 1922. Lärare Emil Teodor Ryding, lärare 1897-1932, längst
till vänster.
Oscar Rosenqvist och August Johansson, lärare i den gamla Kyrkskolan.
Älvestads nya skola byggdes 1929. Lades ner 1972. Numera är den
hembygdsgård.
Emaus flickskola. Sedermera sparbank.----------------
Älvestad Östergård och kyrkan. Tidigt 1900-tal
Ur “Svensk Lärartidning” 3/1 1896, efter att lärare Oscar Rosenqvist avlidit i lungsot 1895.
Här inhystes den första skolan, i Klockaregården/Sockenstugan
Lilla Vittorp
Lilla Vittorp
På bilden t.h. sitter Johanna Larsson f.
Fredriksson 1846 i Vikingstad. Bakom
henne står barnen August f.1881,
Hulda f. 1879 och Oskar f. 1884. Alla
födda i Älvestad. Johanna blev änka
1905 då hennes make Adolf Larsson f.
1833 i Älvestad avled. Barnen ägde
gemensamt gården och titulerades
hemmansägare. De var även ägare till
1/3 mantal i Stora Vittorp. Ingen av
syskonen gifte sig. Dom bodde i Stora
Vittorp när dom dog, Hulda och
August dog 1952 och Oskar 1963.
Johanna Larsson med sina tre barn. Bilden är kolorerad
Österskog. Älvan725.
Förpantningstorpet näms första gången
1843, då Nils Carlsson med familj flyttar dit
från Borringes ägor. Makarna dör 1844
resp.1845.
1950 flyttar f.d. Livgr. Anders Peter Lind in
tillsammans med sin familj, han kommer
närmast från Fornåsa.1865 flyttar familjen till
Motala. Ny ägare blir glashandlare Johan
Pettersson som 1868 utvandrar till Nord
Amerika. Nästa inflyttade är smeden Wilhelm
Danielsson med familj som blir kvar till 1877
då han flyttar till grannhuset Petersborg.
Nu flyttar Anders Larsson f. 1849 i Älvestad
och hustru Augusta f.1844 i Normlösa in.
Från 1879 står han som ägare till torpet. Dom får två söner och 1907
står äldste sonen och skomakaren Gustav Adolf som ägare till jorden
medans fadern äger huset. Samma år gifter sig Gustav, som är född
1877, med Klara Emilia Niord f. 1880 i Älvestad. Dom får sex barn.
Makarna dör 1953 resp. 1961, och nu tar äldsta sonen Erik f. 1910 över
som ägare, hans hustru heter Maj Britt Reinholdsson f. 1922 i Fornåsa.
De bor inte i huset, de bor i Södra Tägneby.
Eriks bror Einar, som 1945 har byggt och bor i grannhuset Solvik gifter
sig 1938 med Birgit Andersson från Klockrike. Einar är skolvaktmästare i
Älvestad skola.De får sex barn, den äldsta sonen Toivo Österskog f. 1938
som 1961 gifte sig med Inger Johansson f. 1940 i Älvestad, flyttar in i
Österskog och bor där till 1966 då de flyttar till Hadelöv, ett stenkast
bort. 1980 genomförs en omfattande renovering med om- och
tillbyggnad och ägaren Erik Österskog med hustru flyttar dit från
Tegneby. Erik dör1986 och hustrun Maj-Britt flyttar till Lärarbostaden i
Älvestad och dör där 2011.
Österskog c:a 1915. Fr. vä. barnen Einar och Erik, Pappan skomakare
Gustav Adolf Andersson, dottern Elsa, hustrun Klara som bär på dottern Maj.
Till höger Gustavs föräldrar Augusta och Anders,
Österskog 1932-33. Fr. vä. Einar, fadern Gustav, sonen Ingemar, brorshustru Anna
och modern Klara.
Gustav Andersson och hustru Klara Niord i
Österskog.
Östra Lund under Lilla Vittorp. Älvan 723.
Det fanns även ett Östra Lund under Studsberg
Norrgård, som låg på Drottninggatan lite öster
om Södra Lund, men det revs i början på 1900-
talet.
Östra Lund nämns första gången i
husförhörslängden 1864, då förre livgrenadjär
Johan Trennemohr flyttar dit med hustru och tre
barn. Han dör 1868 och änkan Maja
Andersdotter bor kvar till sin död 1879 då sonen
Karl Adolf Trennmohr f. 1938, blir ny ägare. 1894
dör han, utan arvingar, och målaren Anders
Johan Cederqvist blir ny ägare. Han är född 1850
i Östra Tollstad men kommer närmast från
Skeppsås. Hustrun heter Wilhelmina Bonander f. 1858 i
Dalstorp, Västergötland. Dom får sex barn, varav en pojke
dör som barn. Fadern Anders Johan dör 1935. Modern bor kvar och dör
1943.1937 gifter sig dottern Elin f. 1884 med snickare Carl Oskar Danielsson
f.1873 i Vårdnäs. Samma år river han det gamla huset och bygger ett nytt som
ligger lite längre från vägen. Huset tjänar som telegrafstation 1937 - 1942 och
Elins dotter Eva, f. 1918, jobbar där som växeltelegrafist.
Carl Oskar Danielsson dör 1944. Eva Cederqvist gifter sig 1943 med muraren
Nils Hedström f. 1911 i Ölnstad, Småland, och dom blir nya ägare 1947. Dom
får tre barn. Evas mor Elin bor kvar i Östra Lund till sin död 1969. Eva och
maken Nils bor kvar till 1994 då de säljer huset och flyttar till Motala. Nils dör
1997 och Eva dör 2007 i Motala.
Baksidan av gamla huset. Fr. vä. Lilly o tvillingbrodern Anders f. 1895, bakom
står fadern A J Cederqvist, framför, lillasyster Greta, modern Wilhelmina i
svart klänning. Damerna till höger är döttrarna Elin och Emmy Cederqvist med
Judit Carlsson i mitten. Kortet är från 1900-1905.
Framsidan av huset. Fr. vä: Föräldrarna Wilhelmina och
Anders Johan, sedan döttrarna Greta f. 1905, Elin f. 1884
och Lilly f. 1895
Nya huset byggt 1937
Eva Cederqvist
Älvans Järnvägsstation. Järnvägen lades ner 1963.
Om- och tillbyggnad av järnvägsstationen 1918.
Kolorerat foto
2014
Studsberg Mellangård.
På bilden till vänster ser vi i mitten, föräldrarna Carl
och Alma Andersson. Sonen Erik till vänster och
dottern Margareta (Greta) till höger. Carl var född i
Nederlösa, Normlösa 1868 och fadern August
Johansson var tillsammans med sin bror Johan Peter,
ägare till Södra Tegneby Södergård i Älvestad. När
fadern August dog 1875 flyttade (1877) hustrun Anna
Matilda dit med sina barn och gifte sig med sin måg
och kyrkovärd Johan Peter Andersson. Dom fick ett
gemensamt barn som sedermera blev skollärare och
klockare i Älvestad, Arvid Tegni. Carl flyttar 1901 till
Studsberg Mellangård, som innan ägts av hans fosterpappa/farbror Johan Peter. Erik är nu
hemmansägare och 1914 gifter han sig med Alma Fransdotter f. 1878 i Åsbo. Hon kom som piga till
Studsberg 1906 och 1911 föds sonen Erik och 1915 dottern Margareta. Alma dör 1932 och maken Carl
dör 1954. Erik gifter sig 1949 med Astrid Hagström f. 1903 i Rappestad. Dom får inga barn och Erik dör
1962 i Studsberg och Astrid dör 1996, Eriks syster Greta bor också kvar i Studsberg och gifter sig 1941
med Erik Hagström f. 1917 i Skeppsås. Erik arrenderar gården och blir senare ägare. Erik är son till Astrids
syster Anna Karolina och Erik växte upp hos sina morföräldrar. Dom får två barn, Torbjörn f. 1940 och
Britt Inger f. 1941. Torbjörn tar över gården och han bor fortfarande kvar på gården. Britt Inger gifter sig
1967 med Åke Lennart Palm från Motala och de bosätter sig i Älvan och får tre barn. Hon dör i Älvan 2010
och maken dör 1997.
Erik Hagström vid ladugården i Vittorp---
-----
Carl Andersson 1868-1954,
Studsberg Mellangård
1947
Mera om järnvägen här
Här är en samling bilder, en del från början av förra seklet, men även en del bilder av lite nyare
årsmodell, över hus och gårdar i Älvestad socken. Lite historik om hus och personer finns också.
Klicka på bilden för att förstora den.
Arkivbilder: Hus och gårdar i Älvestad sid 2
2014
Interiörbild inifrån affären.
2014
C.a 1935
